Sunkit lägger ned klubben

Efter 15 år som banerförare för missförstådda och utskrattade artister lägger den legendariska klubben Sunkit ned.

PRESSMEDDELANDE Våren 1996 startade klubben Sunkit i källaren på restaurang Bröderna Olssons i Stockholm. Burt von Bolton och Magnus ”Ny-Magnum” Nilsson ville dela sin entusiasm för populärmusikens sidospår. Musik som tidigare spritts på kopierade kassetter, som spelats i turnébussar och som sällan eller aldrig kallats ”bra” presenterades nu i en helt ny miljö.

, Vi har fullföljt vårt uppdrag, säger Burt von Bolton. När vi startade var den här musiken väldigt svår att få tag på, och Sunkit skapade något som inte fanns. Nu är mycket av det obskyra och roliga tillgängligt för alla, då känns det naturligt att avsluta det här kapitlet.

Succén var ganska omedelbart ett faktum och med åren har klubben blivit en etablerad publikmagnet. Gästerna har spontant sjungit med till skivor av Kerstin ”Banana” Bylén och Ture Wolf. Bortglömda dansband har fått en renässans. Allt från studenter till ålderspensionärer har blivit vänner , i vissa fall gift sig , och upptäckt musik med kvaliteter bortom det som i allmänhet kallas goda.

För den som vill uppleva den legendariska stämningen på Sunkit finns två möjligheter kvar. ”Den första måndagen i månaden” har varit klubbens mantra och måndagarna den 4 juli och den 1 augusti blir de sista. Sedan är sagan Sunkit slut.

, Vi stänger inte dörren för att hitta på andra saker framöver, säger Magnus Nilsson. Vi hoppas på att få ihop en ordentlig avslutning med band och allt under hösten. Kanske blir det en festival i framtiden?

Sunkit kommer att leva kvar som webbtidningen Sunkit.com , och som begrepp.

, Många säger ”Sunkit-musik” och ”sunkadelica” om hela genren, säger Burt von Bolton. Så på ett sätt lever vi vidare, och idag finns det liknande klubbar i både Eskilstuna och Malmö. Det är kul.

Mer om Sunkit

Läs mer om Sunkits historia.

Pressbild

Burt von Bolton och Magnus Nilsson. Foto: Erik Brodin. Bilden får fritt användas i sammanhang då Sunkit omnämns och då fotografens namn anges.

Presskontakt

Magnus Nilsson
Tfn 0708-26 71 28

7 comments

  1. Magnus Sällström
    30 juni 2011 at 11:16

    Det är ju så att allt kul har ett slut. Jag har följt klubben till och från mer eller mindre slaviskt. De klubbar som har funnits och finns har aldrig varit något för mig riktigt. Föga anade jag då en väldigt god vän till mig tjatade att jag skulle komma till Klubb Sunkit att jag en dag skulle bli fast i ett andra vardagsrum i bröderna olssons källare Till en början varje torsdag för att senare infinnas där varje första måndag i månaden. Det är den enda måndagen man haft ett leende på läpparna och uttryckt – Äntligen måndag!
    Idag är jag familjefar och radhusägare och turerna till källaren på Folkungagatan har blivit eftersatta men musiken finns kvar, länge.
    Jag skulle vilja framföra mitt varmaste tack er Nymagnum och Burt samt alla de gästspelare som hållit Sunkitfanan högt för alla de famtastiska musikupplevelser jag fått vara med om. Det är minnesvärt.
    Sist vill jag även önska er lycka till med det ni nu ska förete er med för jag har svårt att tro allt bara läggs på hyllan.

    Tack en än gång!
    Rock…N…Roll… -Hallelulja!

  2. Erik Brodin
    30 juni 2011 at 14:25

    Måndagen den sjätte oktober 2003 kom att bli en kväll som skulle ändra de kommande åtta åren av mitt liv. Det var den kvällen jag gjorde min debut på Klubb Sunkit. Sedan dess har det blivit många glada skratt genom åren. Vi är många som lagt våra arbetsscheman så att vi kunnat komma sent till jobbet på tisdagarna efter dessa fantastiska måndagar och jag har själv kommit direkt från Arlanda tre gånger. Det fina med Magnus och Burts koncept är att det attraherat en ofattbar blandning av folk som för mig kommit att bli Sunkits identitet minst lika mycket som musiken. Jag vågar påstå att ingenstans, inte ens på Zinken, har jag träffat så många intressanta, unika och fina människor och flera av dem har kommit att bli nära vänner för livet.

    Sen får man väl se vad man skall göra med mina lediga tisdagar som jag lagt in i mitt undervisningsschema för 2011-2012.

    P.S. Glöm inte handdukar e.t.c så kan vi göra om fjolårets succé med nattbad efter Sunkit

  3. Claes Lindman
    30 juni 2011 at 15:20

    Känns otroligt vemodigt och man kan klart konstatera att Stockholm har i höst blivit en lite tråkigare stad att leva i. Underbart svettiga kvällar har det varit genom åren fulla av roliga minnen och nya underbara bekanskaper. Dessutom plingar det oerhört tungt i meritlistan att ha fått äran att gäst-DJ:a en afton och tillföra den legendariska playlisten dråpliga hits såsom ”The Devil’s Anvil – Karkadon” samt ”Harry Persson – Åh sicken fest”. Den sistnämnda önskar jag körs någon gång den sista kvällen, om man tillåts ställa en blygsam begäran här. Superstort tack för allt!

  4. Chris Duraffourd
    04 juli 2011 at 22:27

    Kan man fortfarande beställa skivor?

  5. Magnus Nilsson
    05 juli 2011 at 14:51

    Chris: Det går utmärkt att beställa skivor!

  6. Åke Eriksson
    08 juli 2011 at 16:38

    Hej på er gubbar. Till den där eventuella avslutningsfesten, skulle det passa med lite Rock-Rolf, Vita Björn och Chris Lennert då ?
    Det går att ordna.

    / Åke

  7. Magnus Sandberg
    22 maj 2014 at 20:20

    Om jag minns rätt var jag den allra först gästen på Sunkit! Kanske ett steg efter min kamrat Peter… Detta brukar jag skryta om men de flesta bara tittar konstigt på mig… Roligt var att Peters flickvän hittade annonsen i DN om den nya klubben, och jag var övertygad om att den hette Sunkist, en gammal bortglömd (trekantig tror jag) tetra-juice eller saft. Jag var novis på udda svensk musik, men hade favoriter som Yma Sumac och Mrs Miller hemmavid… Magnus och Burt och Peter och Magnus tillbringade flera timmar tillsammans med att spisa konstig musik har jag för mig första kvällen utan att andra gäster kom… Sen blev jag nog full. Detta fortsatte i ett eller två år för Peter och jag blev stammisar. En gång köpte vi inte ett enda glas, men den kära Marina gjorde oss fulla på vodka ändå (hon fick sparken sen). Ett kul minne är när det var annonserat som klubbkväll för singlar! Många konstiga kontaktsökande personer, inklusive en man i en praktfull hockey-frilla med tesa-tejpade brillor: Var är tjejerna? Ha ha ha ha vilken snubbe! Bara lite minnen, kul att du kör lite sunk igen Magnus, hälsar Magnus i Gävle

Leave A Comment

Please be polite. We appreciate that. Your email address will not be published and required fields are marked

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.