Hem > Museum > Artister > Sixten Jansson
Sixten Jansson
Vår man i Mariehamn. Ordet legend är
bara en lätt bris i jämförelse med Sixten »Pop-Sixten« Jansson själv.
En
av populärmusikens stora gåtor är den åländske
konstnären Sixten Jansson. En singel, pressad i
en liten upplaga, är det främsta minnesmärket från
detta mystiska geni. B-sidans Sjung hej, allihopa borde vara
ett givet allsångsnummer på varje tillställning med ambitionen
att vara fest. Varför EMI 1980 gav ut det hela är
ett oförklarat under. Skivan rapporteras gå för upp till
en tusenlapp på välsorterade samlaraffärer, så hittar
du den för några hundra gör du ett fynd!
Efter närmare 20 års tystnad är Sixten Jansson åter
aktiv inom musik. Den legendariska singeln är fortfarande lika svår
att få tag på, men låtarna finns i nya inspelningar
på albumet Min vän Sixten (2002).
Singelns a-sida Don't stop the music spelades in vid en vokalisttävling
på ungdomslokalen Solbacka, därav applåderna, och Sixten
kompades av det lokala dansbandet Yester. B-sidan är
inspelad på pub Bastun i Mariehamn några
hundra meter från Vikingfärjornas kajplats. Kompbandet var Husmus, ett gäng unga jazzmusiker.
Det är bekräftat att Lars Demians album från
2002 hämtat sin titel, Sjung hej allihopa, från Sixten
Jansson. Däremot är det inte bekant om Robyns album från samma år, Don't stop the music, hämtat
inspiration från samma håll. Någon som vet? Kontakta
oss.
Sixten Jansson är idag 60 fyllda och bosatt i Mariehamn
på Åland, där han är känd under namnet »Pop-Sixten«.
En av våra stammisar, »Micke Blodet«,
letade för några år sedan efter Sixten Jansson på
Åland – innan sanningen om Sagan Sixten uppdagades – och fick napp
på två personer. Här är ett klipp från vår
korrespondens i april 2000:
Apropå Sixten så har jag fått tag i rätt telefonnummer
nu i alla fall, men han har ännu inte svarat. Jag ringde till den
andre Sixten och han kände väl till Pop-Sixten, det var ofta
folk som ringde fel...!! Han ska tydligen vara någon sorts konstnär
av det mer spektakulära slaget...!! Spännande fortsättning
följer...
Fancluben Sixtens vänner
I januari 2004 fick vi ett roligt brev från Doriz Zsiga,
som berättade om att hon och flera vänner sedan länge haft
en Sixten Jansson-fanclub och att vi verkat utan att veta om varandras
existens. Läs och begrunda:
Jag fick reda på er webbadress av en bekant idag eftersom hon
kände till att jag är en stor Sixten-fan. Jag blev så
upprymd att läsa om allt ni hade att jag fick hjärtklappning
av lycka. Jag skrev ett mail till Patrik Dahlbom som skrivit artikeln.
Ni ska få en kopia. Vi trodde vi var ensamma om denna Sixtendyrkan.
Det där om att Robyn använt samma skivtitel
har jag närmast tagit som en skymf. Kan inte det kallas som upphovrättsstöld
eller nå't? Det där om Lars Demian kände
jag inte till - kul. Ni får gärna vidarebefordra min mailadress
till Micke Blodet. Det skulle vara kul att veta mer
om hans intresse av Sixten.
Här alltså en kopia av mitt brev:
Hej!
En god vän till mig hade hittat artikeln
om Sixten Jansson på nätet och vidarebefordrat adressen
till mig.
Jag tillträdde som klubbmästare på Smålands Nation
i Uppsala våren 1981. Då jag gick igenom mitt postfack som
nytillträdd låg där två promotioncopy-skivor.
Den ena var just Sixten Janssons Don't stop the music med B-sidan Sjung hej allihopa. Mycket snart startade mina vänner
en förening som kallade sig »Sixtens Vänner«.
Alla som var medlemmar var tvungna att vara »en sann Sixten-vän
i hjärtat«. Alla medlemmar var även styrelseledamöter;
ordföranden, historiograf, fotograf m.m. (jag minns inte alla underbara
titlar vi hade). Vi träffades då och då under samkväm
då endast Sixtens skiva spelades. På Sixtendagen träffades
vi i högtidsklädsel i Hagaparken med en bärbar bandspelare
så att Sixtens ljuva toner kunde ljuda över gamla kända
musikmarker (Bellman exempelvis), Sixtens namnsdag inföll på
den tiden den 6 augusti. Numera har man ju helt oförskämt
flyttat på den utan att fråga oss.
Vi försökte beställa fler skivor via Åhléns
skivavdelning i Stockholm som var rätt välsorterad på
den tiden. När jag var där och frågade efter den fanns
säljaren från EMI där. Han visste på en gång
vem det var jag frågade efter. Vi hade ju önskat 10 exemplar.
Men nej, den gick inte att sälja varför man dragit in den,
fick jag till svar. Men nyfiken som jag var (då visste vi ju ingenting
om honom) frågade jag vad han visste. Då fick jag reda på
att han vunnit en amatörtävling och att första priset
var en grammofoninspelning. Att han bodde på Svinö, Åland.
Glad i hågen gick jag hem med dessa nyheter till de övriga
medlemmarna. Vår ordförande skrev ett brev till honom från
oss i Sixtens Vänner och vi fick svar!! Det brevet lästes
högtidligen upp på nästa sammankomst och kopierades
och numrerades till alla medlemmar. Detta har jag inramat.
Åren har gått och vi alla har skaffat familjer och det var
länge sedan vi hade någon sammankomst. Jag arbetar sedan
14 år som danspedagog i Södertälje kommun. Då
besparingar med varsel för flera av oss i personalen var i antågande,
tyckte jag mina kollegor (musiklärare i huvudsak) behövde
något uppiggande på en personalkonferens helt nyligen. Jag
tog med mig och spelade Don't stop the music för dem.
Det var inte så många som förstod min entusiasm, men
de kanske behöver lite tid...
Jag blev helt exalterad av din artikel och skall vidarebefordra adressen
till medlemmarna i Sixtens Vänner.
Jag ville att du skulle känna till denna fanclub som funnits sedan
länge.
Vänliga hälsningar, Doriz Zsiga
Uppmaningen är; Don't stop the music!!!
Av Magnus
Nilsson
Uppdaterad 2008-02-28
Citera oss gärna, men ange källan.
Relaterade länkar
> Så
skapades en åländsk popklassiker
> Köp Sixten Janssons CD Min
vän Sixten
Kommentarer
Eva-Jo Hancock, 3 mars 2006
Jag såg Pop-Sixten på Poetry Slam! Tyckte att han var så
stilig där på scenen. Det hela gick av stapeln den 3 februari
på restaurant Indigo i Mariehamn. Applådåskor
kantade Pop-Sixtens framträdanden. Ämnena i hans dikter rörde
sig mycket kring det täcka könet. Materialet framfördes
med en helt egen stil som sent ska glömmas. Stark misstanke finns
att juryn var mutad, ety vinnarpokalen gick till en liten snärta
som läste alldeles alldagliga dikter utan sceniska utfall.
|