Hem > Magasin > Artiklar > Hans Edler på Tyrol

Hans Edler på Tyrol

Hans Edler är kung på Tyrol. Sunkits utsända fick se sin idol Hans Edler - mannen som trollar fram framgång ur... ingenting. Igen och igen.

Hans Edler är en legend i svensk musikhistoria, om än ganska okänd i de breda lagren. Till hans meriter hör en karriär som popartist på 1960-talet, men hans främst insats gjorde han som skivbolagsdirektör under 1970-talet. Han drev då den egna etiketten Marilla, som är det främsta svenska exemplet på exploitation, dvs. kräng så många skivor som möjligt till så låga kostnader som möjligt - på de mest fantasifulla sätt som tänkas kan. Alla uppslag var bra, inga visioner för stora!

Men inte nog med det, sedan Edler lade den egna artistbanan på hyllan (den har blommat upp vid behov även senare) har han arrangerat popgalor på Tyrol, den alpinspirerade restaurangen på Gröna Lund i Stockholm. Så än idag. En ruggig höstlördag begav vi oss dit.

[ Artikelförfattaren i förgrunden. På scenen ser vi Hans Edler, som just presenterar Trio Mé Bumba. Tyrol, Stockholm i oktober 2000. Foto: Stefan Kéry. Obs! Bilden är inget fotomontage - det är på riktigt! ]

För dryga pengar hade vi löst ut biljetter på postförskott. Biljetterna såg ut som lotter på kyrkliga julbasaren och numrerade 18 och 19. När vi for genom ett regntungt Stockholm var vi verkligen tveksamma till om det överhuvudtaget skulle bli någon popgala av. Kanske var det hela en chimär, ett hologram i sant edlersk anda. Döm om vår förvåning när taxin stannar framför en hundra meter lång kö - alla med köpta biljetter till Hans Edlers 60-talsgala! Utanför Tyrol smög t.o.m. en svartabörshaj med sin handel och vandel i denna aftons evenemang...

Ovanför Gröna Lunds entré snurrar skylten: Hans Edler presenterar stor 60-talsgala. Stämningen var oväntat upptrissad.

[ Mike Doughan and his Ghostriders med Hans Edler på gitarr och sång. Dock utan originaltrummissen Börje Forsberg, som startade skivbolagen Tyfon och Black Mark - först profilerade inom dansband, idag inom black metal! Foto: Magnus Nilsson. ]

Inne i den tikidoftande alphyddan (skulle vara perfekt att köra en klubbafton där!) var det fullsatt till sista plats och fullt hallå på alla gäster, de flesta med sin ungdoms vår förlagd till 1960-talet. In på scenen kommer en välfriserad och pigg Hans Edler i vit smoking. Han pratar om Nalen, ungdomsgården i Blåsut och andra för publiken välkända vattenhål för dåtidens svenska pop och rock. Spridda jubelrop stiger från publiken när »deras« gamla stamlokus nämns.

Edler dristar sig till att skämta med en artist: »är inte jag skyldig dig pengar, förresten?«

Hans Edler visar sig vara en bra konferencier, han rör sig vant på scenen och pratar ledigt mellan artisterna - som har fyra låtar på sig att övertyga publiken. Det är lätt, de flesta spelar som ringrostiga pubrockare men publiken är mer än välvilligt inställda. Det här är nostalgikernas afton... och ingen lyfter ett finger för att dölja det.

Det egendomliga är hur Edler lyckas fylla Tyrol flera gånger om året, utan någon större annonsering och med ett utbud som många gånger skulle skämma ut en källarpub. Denna kväll är det Edlers eget Mike Doughan and his Ghostriders som gör bäst ifrån sig, flera andra någorlunda namnkunniga grupper från tiden låter någonstans mellan dåligt och intetsägande. Men publiken är glad och sjunger med.

Varför går man på Tyrol? För att se Hans Edler göra sin grej, det är allt. Om man gillar 60-talsmusik kan man lika gärna glömma dessa evenemang, det finns bättre fora även för rena nostalgiker. Men ytterligare en poäng ska tilldelas Hans Edler för hans uppfinningsrikedom och egen form av företagsamhet. Och faktiskt, han gör ett bra jobb.

Av Magnus Nilsson med Stefan Kéry
Publicerad 2000-10-30
Uppdaterad 2003-11-17
Citera oss gärna, men ange källan.

Relaterade länkar
> Om Hans Edler
> DN om Edlers galor på Tyrol (extern länk)

• Koka gröt med »Pop-Sixten«
	Sixten Jansson gjorde succé på Debaser i maj. Nu kommer hans andra album, Gröt i kaffepannan. > Läs mer om Gröt i kaffepannan

• Här har du ditt liv, Margaretha Falkudd
Tokkristen bystdrottning? Vi minns sanningens röst på den kriminella telefonsvararen. Nu med ljudspår. > Läs mer om Margaretha Falkudd

• Ännu, ännu, ännu mera dansminnen
	Samlingsskivan Dansminnen från 60-talet är en succé. Självklart hittar du uppföljare i Sunkits shop. > Du hittar alla Dansminnen i Sunkits shop

• Jerry spanar dansbandsbussar
Jerry Prütz har ögonen öppna – och de är riktade mot svenska dansbandsbussar. Följ Jerrys blogg, nu i samarbete med Expressen. > Följ Jerry Prütz spaningar (extern länk)

• Anna-Lisa Ingemanson
	En av svensk historias mest märkliga konstnärskap, Anna-Lisa Ingemanson, har begåvats med en (tror vi) komplett diskografi. > Läs mer om Anna-Lisa Ingemanson

• Blomsterunge blommar än
Fredrik af Trampe upptäcker ett av Sveriges mest absurda band; långlivade doldisarna Blomsterunge. > Läs artikeln om Blomsterunge

• Benny Hill sjunger - med den äran
	Många menar att Benny Hill gav ansikte åt den brittiska humorn i sitt lägsta stadium. Fel, hävdar Martin Kristenson. > Läs artikeln Benny Hill sjunger