Hurriganes – kanon eller kalkon?

Finlands mest dieseldoftande och denimklädda reliker, Hurriganes, är inte glömda. Men omdömet om deras storhet växlar; även hängivna fans vacklar mellan kanon och kalkon. Sunkits gästkrönikör Garry Nilsson reder ut begreppen.

Hurriganes var hela Finlands musikaliska stolthet under 1970 och 1980-talen. Kan man verkligen kalla dem ett kalkonband? Kan man säga att de lät ‘sunkit’? Riskerar man inte då att få en kniv i ryggen, eller att få en sten från något bastuaggregat slagen i bakhuvudet?

Jag tror jag tar den risken, eftersom jag på den tiden verkligen älskade denna finska rocktrio.

Musikaliskt sett fanns det absolut inget att anmärka på. De tillhörde Europas allra bästa liveband och gitarristen Albert Järvinen räknas fortfarande som Finlands kanske bästa genom tiderna. Järvinen dog dessutom som en klassisk rockstjärna. Han avled 1991, blott 40 år gammal, på ett hotellrum i London, efter ett hårt liv med alldeles för mycket sprit. Året dessförinnan dog basisten Cisse Häkkinen.

Varför i hela fridens namn placerar jag Hurriganes hos Sunkit? Jo, du som lyssnat på bandet, har du verkligen lyssnat på texterna? Här hittar vi en lyrik som är hämtad direkt från grundskolans årskurs 3. Med ett finsk-engelskt lexikon i högsta hugg satte herrarna Aaltonen, Häkkinen och Järvinen (samt ibland Ile Kallio som ersatte Järvinen då denne inte kunde hålla sig nykter) ner och plitade ihop det ena kanon.. förlåt, kalkon -alstret efter den andra.

Låt mig bjuda på några exempel.

Från Get on (Roadrunner, 1974):

Well, old Alabama, just a sweet Carolina
Just a-rockin’ and rollin’ may leave town
Got to be a scoogie, lay on my boogie
Let me hear you say you got my hole around
Got to be a scoogie, bing bong bang
Ain’t got no rollin’, ain’t got no holdin’
Get on, get on baby, get on
Get on, get on baby, get on
Well, let me be, rock and roll with me

Och från Mary Jane (Crazy days, 1975):

Hot rod stands, my pilot ‘cross the border.
Mexicana fuzz don’t ever see his wings.
Happy landings high up in the mountain,
Up that peak you really feel a king.
Mary Jane, Mary Jane, I’m coming.
Mary Jane, Mary Jane, hold on now.
Mary Jane, J-J-J-J-Jane, I’m flying.
Mary, Mary, take me to the moon.

Samt från Woo-oo-oo-oo-o (Hot wheels 1976):

Woo-oo-oo-oo-o, can I tell you
Woo-oo-oo-oo-o, what I do
Woo-oo-oo-oo-o, come back honey
Woo-oo-oo-oo-o, love to you
Stop all your foolin’ games
I show you what I do
Woo-oo-oo-oo-o
Woo-oo-oo-oo-o
Gonna take you in my arms
And make cool love to you
Woo-oo-oo-oo-o
Woo-oo-oo-oo-o

Ren och skär nonsenspoesi som visserligen rimmar ibland, men oftast helt saknar mening och sammanhang. Man undrar hur de tänkte när de satt och gjorde låtarna. Kan det varit så här? ‘Grabbar, jag har en sjysst gitarrslinga här. Den svänger som fan. Jag hörde förresten en låt på radion i morse. Dom sjöng nåt om rockin’ and rollin’ och boogie. Vad säger ni om den här textraden Got to be a scoogie, lay on my boogie? Vi försöker hitta på några ord kring det i lexikonet och sen kör vi’.

Fast i ärlighetens namn så smög det sig väl in en och annan riktigt udda låt i gruppens repertoar. 1981 kom albumet Fortissimo. Ett hyggligt album, även om det riktiga gunget saknades. Man hade också fått hjälp med texterna av engelsmannen Jim Pembroke. Men på a-sidans sjätte spår hittar vi Teardrops. Detta måste vara den märkligaste inspelning Hurriganes gjorde. Av någon anledning fullständigt mördar man en hygglig rockballad sångmässigt och med jämna mellanrum ylar den hesa och spruckna sångstämman likt en varg mot månen.

Det finns även några andra verkliga godingar i gruppens repertoar. På en platta från 1977, 16 golden greats, visar man prov på härlig självgodhet, då man spelade ett gäng rockklassiker tillsammans med ett gäng egna ‘golden’ kompositioner. Mest minnesvärd är tolkningen av Red River Rock (som gjordes känd av Johnny & The Hurricanes). En av herrarna spelar på kazoo och denna instrumentella låt avslutas med en egenhändigt skriven vers med något som tycks vara en blandning av svenska, finska och engelska. ”Censuren” förbjuder mig att skriva ned min egen tolkning av den, men låna den gärna ett öra och försök själva!

Hurriganes musik lever fortfarande kvar, då trummisen Remu Aaltonen spelar vidare med olika konstellationer. Mer om Finlands kanske största rockband genom tiderna finns på www.hurriganes.se. Sajten är helt på svenska!

Don’t Stop The Music – Pop from the Åland Islands 1965-1971

Ett fullmatat dubbelalbum med åländsk pop från 1960-talet, som dessutom lyckas rama in och ge en bakgrund till fenomenet Sixten Jansson.

Don't Stop The Music - pop from the Åland islands 1965-1971 (omslag)Ambitionen med detta dubbelalbum har varit att sätta samman en komplett samling med den tidigaste åländska popen, och producenten Patrik Dahlblom har lyckats över förväntan , här finns faktiskt alla utgivna popskivor från de åländska öarna under 1960-talet! Inte allt är bra, naturligtvis, men det är ett unikt dokument, och de utförliga texterna ger en mycket bra bild över epoken. För vänner av sunkadelisk musik ger skivan, utöver några svajiga spår med övriga artister, en bakgrund till fenomenet Sixten Jansson.

Sixten Janssons klassiska kultsingel Don’t Stop The Music ges här för första gången ut på nytt , och har också fått ge namn till samlingen. Omslaget pryds dessutom av en bild på den store åländske popprofilen Tage Styrström, mannen som fick Sixten att ge sig in på musikens bana!

Tage Styrström är rikligt representerad på de båda skivorna, han förekommer i flera band. Omslagsbilden har också en egen historia; den surmulna minen speglar Tages känsla inför risken att skattmasen ska ta Ålands fyrs turnébuss , och därmed sätta spiken i kistan för bandets karriär.

Men hur kommer det sig att Don’t Stop The Music är med i detta sammanhang? Skivan gavs ju ut 1980. Producenten Patrik Dahlblom har svaret:

Den sista låten på CD 1 är kan betraktas som ett bonusspår men hör ändå hemma. Sixten Janssons enda singel Don’t Stop The Music från 1980 är udda på flera sätt. Sixten uppträdde på ungdomslokaler på Åland på 60-talet och sjöng Don’t Stop The Music inför publik redan 1967. Mannen som uppmuntrade Sixten, och till och med gjorde en del enkla demoinspelningar med honom, var Tage Styrström. Det var först vid vokalisttävlingen på Solbacka 1980 som Radio Åland spelade in Sixten. Han vann inte tävlingen men fick en kassett som han kopierade och postade till skivbolag i Stockholm. EMI erbjöd honom ett singelkontrakt och mastrade singeln från demokassetten. Det blev bara en pressning på tusen exemplar, men med tiden har singeln fått ett kultrykte i Sverige och singlar i gott skick är värda hundratals kronor.

Så här skrev Dan Backman i Svenska Dagbladet om skivan:

Vare sig Bo Malmsten & The Anacondas eller Tage Styrström & The Five lyckades nå utanför den åländska skärgården när det begav sig på 60-talet. Här är de i alla fall samlade på en lika välgjord som underhållande dubbel-cd med underbart sunkiga höjdpunkter i Ålands Fyrs blockflöjtspsykedelia med Hendrixgitarr och Sixtens desperata falsksång i Don’t stop the music.

Diverse artister
Don’t Stop The Music , Pop from the Åland islands 1965-1971
2 CD, ca 140 min. Riverside 2008.
Pris: 99 kronor (+ porto)

Beställ Don't Stop The Music

Låtar på skivan

  1. Bo Malmsten & The Anacondas: It’s Really Rain In My Heart
  2. Bo Malmsten & The Anacondas: I’m Sorry For Hurting You
  3. Hitch Hikers: Sweety
  4. Hitch Hikers: Meditation
  5. Hitch Hikers: In The Rain
  6. Hitch Hikers: Sandwich Man
  7. Stockdoves: Sommarminnen Provlyssna (mp3)
  8. Stockdoves: Ålandsballad
  9. Stockdoves: Min Övärld
  10. Stockdoves: Mej Lurar Du Inte
  11. Stockdoves: Det Finns Ingen Väg Tillbaka
  12. Stockdoves: Brevet Hem
  13. Stockdoves: Drömmar
  14. Dan Eriksson: Strange Meeting
  15. Dan Eriksson: Aldrig Någonsin Försent
  16. Tage Styrström & The Five: Det Var Så Länge Sen
  17. Tage Styrström & The Five: Jag Kommer Hem
  18. Tage Styrström: Kom Till Mig Provlyssna (mp3)
  19. Tage Styrström: Vänliga Aftonvind
  20. Ålands fyr: Minns Du?
  21. Ålands fyr: Barndomshemmet
  22. Dan Eriksson: På 1800-talet
  23. Dan Eriksson: Fröken Solsken
  24. Dan Eriksson: Tänk En Sån Värld
  25. Sixten: Don’t Stop The Music Provlyssna (mp3)
  26. The Anacondas: Forbidden Fruit
  27. The Anacondas: You Were On My Mind
  28. The Anacondas: Please Don’t Go
  29. The Anacondas: Puppy
  30. The Anacondas: I’m So Lonesome I Could Cry
  31. The Anacondas: I Ain’t Got You
  32. The Anacondas: Unchained Melody
  33. The Anacondas: Take Me For What I’m Worth
  34. The Anacondas: Can’t You See That She’s Mine
  35. The Anacondas: When A Man Loves A Woman
  36. The Anacondas: Very Last Day
  37. The Anacondas: Take It Or Leave It
  38. The Anacondas: Lovey Dovey
  39. The Anacondas: Call My Name
  40. The Anacondas: House Of The Rising Sun
  41. Stockdoves: På En Månskenspromenad
  42. Stockdoves: Nånting Fånigt
  43. Stockdoves: When I’m Sixty Four
  44. Stockdoves: För Mig Är Det Inte Lätt Att Glömma
  45. Stockdoves: Kvällens Sista Dans
  46. Dan Eriksson: Minns Du
  47. Dan Eriksson: Gröna Små Äpplen
  48. Ålands fyr: Got A Funny Feeling
  49. Ålands fyr: Smile A Little Smile For Me
  50. Ålands fyr: Lempeä Tuulonen
  51. Ålands fyr: Etkö Muista

Svenska rockminnen från 50- och 60-talet

Med Svenska rockminnen från 50- och 60-talet letar vi oss fram till de riktiga rötterna. Detta är svensk populärmusik innan dansorkestrarnas tid. Här är första volymen i en serie dubbel-CD till enkelpris.

Den här skivan är tyvärr slutsåld. Andra skivor finns till salu i Sunkits affär.

När rocken föddes tvistar de lärde om, men i mitten av 1950-talet stod i alla fall den svenska rock-vågen i blom. De mest kända namnen var Rock-Ragge, Burken, Rock-Olga fram till att scenen övertogs av fenomenet Little Gerhard, utnämnd vid tiden både till Sveriges och hela Skandinaviens rockkung. 1960-talet bjöd oss på rockare som Jerry Williams och instrumentalgrupper som The Spotnicks, The Violents och The Shanes med flera.

Utöver det kända och bekanta, så rymmer denna dubbel-CD en hel del smått bisarra försök i genren, så vänner av sunkadelisk såväl som klassisk rock behöver inte blir besvikna.

För urvalet står Fredrik Hallberg, från skivaffären Rainbow Music i Solna.

Diverse artister
Svenska rockminnen från 50- och 60-talet
2 x CD, ca 120 min. Riverside 2007.
Pris: 99 kronor (+ porto) Slutsåld.

Låtar på skivan

  1. En äkta rock and roll – Simon Brehm
  2. Rocking Robin – Tommy Halldén
  3. Stockholm rock – Tompa Jahn
  4. What you’ve done to me – Little Gerhard
  5. Who slapped John – Rock-Ragge & His Four Comets
  6. Rock a beating boogie – Boris
  7. Shake rattle & roll – tutti frutt – giddy up a ding dong – Stickan Lundbeck
  8. Sputnick rock and roll – Rock-Krister & His Cristals
  9. True fine mama – Burken
  10. Du måste lära dig rock – Chris Lennert
  11. You’re so square – Lille John
  12. Nam-jam – Owe Thörnqvist
  13. Stupid cupid – White Bear
  14. Where my baby goes – Rock-Olga
  15. Four little heals – Little Gert & The Streaplers
  16. Part – Rocking Sam
  17. Shine – Lenne & His Falcons
  18. Number boogie – Boogie Bengt
  19. Rock-a-billy – Willy King
  20. Lipstick on you collar – Mona Grain
  21. Alpens ros – The Violents
  22. Darling nelly gray – Jerry Williams & The Violents
  23. Johan på snippen – The Adventures
  24. Baby twist – Lillan & Stikkan Anderson
  25. Gunfight saloon – The Shanes
  26. Johnny loves me – Suzie
  27. Wiggy woogie – Sten & Stanley
  28. Tijuana ball – Larry Moon
  29. Ghostriders in the sky – The Spotnicks
  30. Baby baby – Gunnar Kinch
  31. Viking boogie – Ji-Coo & The Vikings
  32. Little Tina – Benny Borg
  33. Little pretty Anne – The Caretakers
  34. Once – Stan Nelson
  35. Volga – The Boots
  36. South of the border – Mad Caps Med Danni La Fontaine
  37. I sommarens soliga dagar – The Basemen
  38. Three guitars and drum – Kjell Henning & The Customs
  39. Twist till menuett – The Bacons
  40. Mr Flintstens twist – Benny Lawins

Mera svenska rockminnen från 50- och 60-talet

Med Mera svenska rockminnen från 50- och 60-talet letar vi oss fram till de riktiga rötterna. Detta är svensk populärmusik innan dansorkestrarnas tid. Här är andra volymen i en serie dubbel-CD till enkelpris.

Mera svenska rockminnen från 50- och 60-talet (omslag)Slutsåld När rocken föddes tvistar de lärde om, men i mitten av 1950-talet stod i alla fall den svenska rock-vågen i blom. De mest kända namnen var Rock-Ragge, Burken, Rock-Olga fram till att scenen övertogs av fenomenet Little Gerhard, utnämnd vid tiden både till Sveriges och hela Skandinaviens rockkung. 1960-talet bjöd oss på rockare som Jerry Williams och instrumentalgrupper som The Spotnicks, The Violents och The Shanes med flera.

Utöver det kända och bekanta, så rymmer denna dubbel-CD en hel del smått bisarra försök i genren, så vänner av sunkadelisk såväl som klassisk rock behöver inte blir besvikna.

Här har vi fortsättningen på Svenska rockminnen från 50- och 60-talet, och den innehåller en CD med 50-talsinspelningar och en CD med inspelningar från 1960-1963. I en 12-sidig booklet finns kort information om varje artist, vilket skivbolag som gav ut inspelningen och vilket år.

För urvalet står Fredrik Hallberg, från skivaffären Rainbow Music i Solna.

Diverse artister
Mera svenska rockminnen från 50- och 60-talet
2 x CD, ca 120 min. Riverside 2008.
Pris: Slutsåld

Obs! Titeln är slutsåld hos Sunkit.com!

Låtar på skivan

  1. Kom i min rock – Bob Ellis
  2. 5 hand jive – Towa Carson 6
  3. When – Tommy Halldén
  4. Teenager in love – Finn & His Rock Ramblers
  5. Teddy bear – Rock-Krister
  6. Come prima – Stickan Lundbeck
  7. Makin’ love – Rock-Olga
  8. I love you baby – Percy Steele
  9. Jokkmokks-rock – Charlie Norman
  10. School days – Roffe Berg And His Schoolboys
  11. My darling Rosalie – Little Gerhard
  12. Soldier rock – Burken
  13. Ballroom baby – Rock-Ragge
  14. Treat me nice – Lille John
  15. Icke sa’ Nicke – Owe Thörnqvist
  16. Smokey mountin boogie – Boogie-Bengt
  17. Silent lips – Rockin’ Sam
  18. Bye bye baby goodbye – Mona Grain
  19. Waitin’ in school – Boris & His Jailers
  20. Ladda, hurra och bränn av – Leppe Sundevall
  21. Alice blue gown – Rock-Lenne & His Falcons
  22. Song from Israel – The Climbers
  23. Come back baby – Jan Rohde & The Cool Cats
  24. Cindy oh Cindy – The Violents
  25. Summer serenade – Chico Schnelzer And The Tigers
  26. Hjalmar och Hulda – The Runestones
  27. You got what it takes – Little Gert & The Streaplers
  28. Surströmmings twist – The Noise Men
  29. Feeling blue – Jerry Williams
  30. Old spinning wheel – The Spotnicks
  31. Bei mir bist du schön – Sven-Ingvars
  32. Blue tango – Caretakers
  33. You are my sunshine – Mad Caps
  34. Theme from Leningrad – Adventures
  35. Tennessee waltz – Doins Show
  36. Drömmar av silver drömmar av guld – Öijwinds
  37. Red sails in the sunset – Alice Babs & Titti
  38. Golden earrings – Butterflies
  39. Shakin all over – Ken Levy & The Phantomes
  40. Wonderous place – Johnny Vallon & The Deejays

Rockande samen

När rocken kom till Sverige var det många som kände sig manade att lägga ett ”Rock” till sitt namn. Bland de främsta fanns Sven-Gösta Jonsson, Den rockande samen.

Sven-Gösta Jonsson: Rockande samen (omslag) Det är få förunnat att bli legendariska, men Rockande samen är en av dessa. På den här samlingen, med hela 30 spår, hittar vi Jokkmokk Rokk, Vid foten av fjället och Bimbombey m.fl. Sven-Göstas skivkarriär startade på BFB och han gjorde ett 20-tal inspelningar för dem; de flesta finns med här. Skivan innehåller inspelningar från 1959 till och med 1963.

Sven-Gösta Jonsson är fortfarande aktiv som artist.

Sven-Gösta Jonsson: Rockande samen 1959-63
CD, ca 60 min. Solna Records, 2005.
Pris: 79 kronor (+ porto)

Beställ Rockande samen

Låtar på skivan

  1. Jokkmokk rokk
  2. Vid foten av fjället
  3. Kyss mej honey, honey, kyss mej
  4. Bimbombey
  5. När våren bryter ut
  6. Aldrig mera ensam
  7. Rödtott
  8. Donna
  9. Sjung en sång
  10. Där fjällbruden blommar
  11. Min trogna Nelly
  12. Angelina
  13. Vad vet jag
  14. Alltför många gånger
  15. Lapp på luckan
  16. För ung
  17. Välkommen hem
  18. Lillemor
  19. Snälla Per
  20. När det våras ibland bergen
  21. Det var du som sa nej
  22. Wild wind
  23. Låt oss dansa strutt
  24. I norrskenets land
  25. Madeleine
  26. Klockan i dalen
  27. Bonnie twist
  28. Storyn om Kari
  29. Räck mej en hand min vän
  30. Främlingen

Hans Edler minns

Hans Edler på Konserthuset den 15 oktober 2004

Omgärdad av 25 musiker på Konserthuset bjöd Hans Edler på en nostalgisk tillbakablick på sitt kära 60-tal. Det blev en underhållande helafton i fint sällskap.

Han är långt ifrån att vara någon nationalklenod, Hans Edler. Få minns hans relativt korta period som popstjärna på 60-talet och hans dagar som skivbolagsdirektör hyllas bara av de som samlar det riktigt obskyra. Hans Edler har som artist inte gjort skivor sedan 1980-talet. Ändå kan han hyra in sig på Konserthuset i Stockholm, fylla scenen med en stråkorkester, popband, gästartister och två (anmärkningsvärt bra) körsångerskor – och i princip sälja ut varenda stol!

Inte illa gjort av en 59-åring som inte är mycket mer än habil, duglig, varken som sångare, gitarrist eller låtskrivare!

En stor del av framgångsreceptet är Hans Edlers mycket omtyckta nostalgigalor på – främst – Tyrol i Stockholm. Under årens lopp har han samlat ihop en trogen skara generationskamrater som följer honom i vått och torrt, om så genren är country, rock, pop eller temat elvisimitationer. Hans Edler drar folk, så är det – oavsett om det står om honom i tidningarna eller inte.

Men det räcker inte riktigt som förklaring. Jag tror att Hans Edlers eget lynne spelar en viktig roll.

I programbladet citeras Hans Edler om utmaningen att själv stå i centrum på Konserthusets stora scen:

"Jag missar aldrig en chans att bryta nacken av mig."

Det är i det perspektivet man får se honom; den spontane, mannen som gör vad som faller honom in, kisen från söder om Söder som är lite full i fan. Hans Edler vågar också genomföra det som faller honom in.

För visst måste det vara en artists dröm, att kunna hyra Konserthuset för att fira sitt 40-årsjubileum, men det är också en utmaning som bör ge den mest förhärdade rejält med fjärilar i magen (och en revisor gråa hår av ängslan).

Hur gick det då?

Hans Edler på Konserthuset den 15 oktober 2004Bra, tycker jag. Hans Edler berättade mellan låtarna både kända och hittills okända annekdoter om livet som ung popartist, med en hel del dråpliga detaljer, och lotsade publiken genom 1960-talets stora hits. Och det lät bra. Framförallt om omgivningen. Stråkensamblen under ledning av Victoria Mårtensson spelade snyggt och smakfullt. Popgruppen – med tre gitarrister! – kom från gräddan av dåtidens popmusiker (t.ex. legenden Hasse Rosén) och de spelade både bra och med spelglädje. Körtjejerna Hanna Wanngård och Helene Genym var snudd på sensationellt bra.

Hasse själv höll igång bra, men var inte den som lyste klarast rent musikaliskt.

Ganska många klassiker avverkades under kvällen. Vissa kändes som att man slarvade sig igenom och då blev det lite för mycket coverband och nostalgiafton för min smak. I några, lite lugnare spår närmade man sig underhållningsmusiken – och då var det faktiskt rent ut sagt fantastiskt! Plötsligt förstod jag fullt ut varför James Last drog fulla hus när han var som bäst, och tuffast, under en period på 1970-talet.

Lite synd var det, att Hasse slutade både den musikaliska vandringen och berättelsen om sitt eget liv alldeles för tidigt, rent kronologiskt. Det finns säkert en förväntan från hans trogna fans att det ska handla om deras gemensamma ungdomstid. Men ett 40-årsjubileum handlar inte bara om starten, det borde finnas åtminstone ett litet utrymme även för en fortsättning och för ett nu.

Förresten: Grattis, Hans Edler, på 40-årsdagen!

Hans Edlers The Remember Concert gick av stapeln den 15 oktober 2004.

Bland många duktiga musiker vill jag särskilt nämna tyske Derek Martin på gitarr, Bert Östlund på klaviatur och Jan Bråthe på bas.

Av Magnus Nilsson