Annika Arvedsen

Hon vann talangjakter och höll tisdagskul och onsdagskul och sjöng för pensionärer. En hektiskt karriär som skånsk barnstjärna varade dock inte länge (?).

Annika Arvidsens singel Man får aldrig en karl me' gevär"Sjunger du allt, Annika?" är en av svensk musikhistorias finaste frågor. Annika Arvedsen från Billeberga var på 1970-talet litet av en barnstjärna i framförallt Skåne (du vet, typen som vinner talangjakter på marknadsdagar) och gav ut ett okänt antal skivor med egen grupp. En singel (MM 1977) och en LP bör det i alla fall vara.

Det allra finaste i Annikas karriär måste ändå vara den intervju som Harry Franzén (just det, vinhandlaren och ledaren för Centrumdemokraterna) gjorde med henne. Sammanhanget är okänt, men följande är sannolikt: typ Lions bekostade en skivinspelning som pris i någon talangjakt… och då måste man givetvis ha med ett litet snack med artisten. Sagt och gjort , och ljuv musik uppstår! Skjutjärnet Franzén går på i ullstrumporna och myntar klassiker som:

…är du fortfarande samma lilla söta, tuffa, blyga sexåring som hunnit fylla åtta år?

Annika visar sig också på styva linan och meddelar raskt att hon minsann "kom etta" i alla talangjakter och på frågan om hur hon hinner med skolan, trots måndagskul och tisdagskul låter inte svaret vänta på sig:

I skolan går det jättebra!

De görs inte sådana nuförtiden. Singeln är producerad av Gert Gustafsson och spelar gör Staffan Åkerbergs Orkester (som redan på 1950-talet stod för kompet på ett antal stenkakor med Östen Warnerbring).

I april 2004 fick vi ett intressant e-brev från författaren Ingmar Norlén. Läs och begrunda:

Hej
Det var minsann inte bara Annika Arvedsen som kompades av Staffan Åkerbergs orkester. Hans orkester hade glädjen att få svara för musiken även på Johnny Bodes porrskivor. Staffan dog i december 2003. Han berättade för mig att han var rädd att hans gamla mor skulle få höra de skivorna, men det klarade sig. Själv hade han aldrig hört det färdiga reslutatet men så här efteråt tyckte han att det var roliga upplevelser med en uppskruvad Johnny i skivstudion.
Ingmar Norlén

Tack för denna oväntade koppling, Ingmar!

Annika: Lite för ung, 1982 ( Klicka för större bild)Man ska ju alltid hålla uppe ögonen när det gäller skivor, och för vissa artister står korpgluggarna alltid öppna. Därför lyckades jag under vårvintern 2004 hitta en singel med en Annika på Tradera… Jag ställde då frågan till våra läsare: Visst måste det vara "vår" Annika? Singeln är utgiven på SweDisc 1982 och innehåller låtarna Lite för ung (Clerwall-Lundin-Strömmer) och Varje dag (Gerhard-Gusten-Carlsson). Skivnumret är SWES 101.

Vår vän och välgörare, Owe MidnerRiverside Records, kunde ge besked… minst sagt:

ANNIKA! Visst var det jag som gav ut den! Inspelad i Ösmo hos Lennart Clerwall… Och visst är det samma tjej – hennes pappa var dansk och försökte vara litet manager, hon hade ju en egen orkester som kort och gott hette Annikas. Pappan inledde alltid med: Hej de er fra Annikas. En tjej som jobbade hos oss missförstod det hela så hon kom in till mej med stora ögon och sa "det är en karl som säger att han heter Annika som vill prata med dej".
När vi spelade in Swedisc-singeln tror jag hon var 16 14 år, så hon lär väl fortfarande vara ganska ung.

Tusen tack, Owe!

Vi har länge trott att Annikas efternamn varit Arvidsen, men det ska vara Arvedsen.

Av Magnus Nilsson

Relaterade länkar
> Sök skivor med Annika på Tradera.com (extern länk)
> Östen Warnerbrings webbplats (extern länk)
> Riverside Records webbplats (extern länk)

Charlotte Höglund

Charlotte Höglund gjorde underverk tillsammans med lillebror.

Charlotte Höglund 1987Charlotte var barnstjärna i den kristna musiksvängen på 1970-talet och är fortfarande verksam som artist (åtminstone för några år sedan). Hon skrev redan som mycket liten egna sånger och bäst minns vi henne för "Kan du säga vem jag är?", en duett framförd med entusiastisk hjälp av lillebror Per.

bä, bä, bä, kan du säga vem jag är
ja, det kan jag
du är ett lamm

…skulle kunna vara en dagisklassiker, om det inte vore för slutfrågan om vem som har gjort alla djur. Kan du gissa svaret?

Skivan, "Mina gladaste sånger – visor för stora och små", finns återutgiven på CD. Leta också efter bild- och sångboken "Mina gladaste sånger".

Av Magnus Nilsson

Little Marcy

Hon spelade trombon, hon sjöng med gäll barnröst. Så träffade hon Miss America och hon blev två, eller en och en halv…

Little MarcyMarcy Tigner föddes i Wichita, Kansas. Efter att som barn sett en ung man framföra gospelsånger på trombon plockade lilla Marcy genast upp detta instrument. Som tonåring vann hon ett antal tävlingar med sitt trombonerande. Samtidigt började Marcy att ta sånglektioner. Efter att i snabb takt avverkat tre sånglärare med sin höga, gälla barnröst lades sjungandet åt sidan. Två gospeltrombonerande skivor följde tills Herren hörde bön och Cornerstone Records uppenbarade sig i sin jakt på ett religiöst sjungande barn. Marcys unika röst blev en välsignelse.

Det blev fyra LP med omslag på en tecknad barn-Marcy i pippi-flätor. Men Marcy kände sig inte bekväm med sina framträdanden – en vuxen som sjöng med barnröst – när hon turnerade runt i kyrkorna. Då kom nästa uppenbarelse i form av Miss America 1965, Vonda Van Dyke, en erfaren buktalare, som föreslog Marcy denna utväg. Little Marcy föddes!

En sockersöt buktalardocka med ett uppdrag från Gud… En rad skivor på de populära kristna bolagen Word Records, Zondervan Recordings och deras underetiketter följde. Så småningom kom Marcy Tigner upp i ett fyrtiotal album innan hon på 1980-talet så sakteliga drog sig tillbaka.

Marcy Tigner: Trombone [ LP-omslag ]Idag har dessa märkliga skivor, från 1960- och 1970-talen, blivit alltmer eftersökta och med sin udda mix av daterad charm, religiös mani och amatöristiskt buktaleri börjat finna vägen till en ny generation lyssnare. Det finns något lätt obehagligt i Little Marcys inte så sublima mani, som om denna borderline-docka när som helst kommer att bli psykotisk och slakta oss alla i Guds namn… Emellanåt övervinns man av en kvävande känsla av att bli inlindad i spunnet socker på ett väckelsemöte. Detta är musik som kan förpassa den mest härdade lyssnare i religiös extas.

Be, be för ditt liv!

Av Joachim Tevebring

Sara Nygren

Gör pappa skivor, så är det klart att lilla Sara ska vara med. Det tackar vi för.

Sara Nygren: Det är så skönt att få tala med en häst [ EP-omslag ]Tillsammans med pappa Nils Fredrik Nygren spelade Sara, då sex år, in EP:n Det är så skönt att få tala med en häst 1972. Tillsammans gjorde de senare ett album, där en ny version av låten finns med. Men det är originalet som smäller högst:

När plugget ger en griller och man är trött och sur
det bättre är än piller att träffa på ett djur
Ett stort med snälla ögon
en mule mjuk och go
som nafsar en i tröjan
är festligt må ni tro

Sara sjunger också Jag har en liten ponny och pappa Nils Fredrik framför själv Jag var din lilla Nalle samt En ledsen stadskanin – "två visor med anknytning till aktuell miljövårdsdebatt".

Utgiven på F Produktion i Gagnef. Senare album på Aksent: Om Gud, människor, djur och natur sjunger Nils F Nygren med dottern Sara (LP 152).

Sara Nygren borde vara född 1966. Nils F Nygren avled 2002.

Av Magnus Nilsson

Caroline Williams

Skrev låtar till Streaplers. När hon var nio år gammal.

Caroline Williams (omslagsfoto: Chris Hilli)Caroline Williams framför på en singel (SweDisc SWES 1233) två sånger av egen penna, Tala inte om det för din mamma och Grannens hund och grannens katt. Inte så illa, med tanke på att fröken Williams inte kan vara mycket mer än omkring åtta år gammal vid tiden för inspelningen. Caroline Williams kallades "underbarnet" och vid 9-års ålder skrev hon låtar till bl.a. Streaplers.

Caroline Williams föddes 1959, mamman är svensk och pappan var från Nya Zealand. Caroline skrev sin första låt när hon var sju år; Du ska få en blomma av mig. Eftersom pappa Trevor arbetade på Sveriges Radio, så uppträdde Caroline på någon sorts tillställning där och hennes talang upptäcktes då av Roger Wallis, ägare av Green Light Records (under en tid ordförande för SKAP, Sveriges kompositörer av populärmusik). I december 1968 debuterade Caroline med egna visor i teveprogrammet Timmen med Åke Falck och det blev omedelbart succé. Hon började nu turnera och spela in skivor. Dessutom spelade både Streaplers och November in låtar av Carolines penna.

Efter att Carolines pappa, Trevor Williams, avled 1970 gjorde hon ett tioårigt uppehåll från musiken. Under 1980-talet medverkade hon i musikaler och kabaréer och har sedan dess uppträtt som jazzvokalist.

Caroline Williams är bosatt i Solna och är idag åter verksam som sångerska, främst inom bluesgenren. Läs mer på Caroline Williams webbplats.

Omslagsfotot är taget av Chris Hilli (publicerat med tillstånd av Chris Hilli).

Diskografi

Caroline Williams
Tala inte om det för din mamma
Grannens hund och grannens katt
SWEDISC 1968
Caroline Williams
Den lilla fågeln
Allesammans nu (All together now)
SWEDISC 1968
Caroline Williams
Dalarna
Små Fåglar
SWEDISC 1969
Caroline Williams
Mary and the moon
Små Fåglar (engelsk version)
SWEDISC 1969
Streaplers
Lilla Marianne
LP-spår 1970
November
Kom lek att vi är barn igen
1970
Caroline Williams & Spectre
These Boots Are Made For Walking
På samlings-LP:n Mekano Christmas Party 1985 (Mekano M2). Producerad av Janis Bokalders

Av Magnus Nilsson

Lena Zavaroni slog igenom över en natt

Lena Zavaroni blev stjärna över en natt – som elvaåring. Det blev tyvärr början till slutet.

Lena Zavaroni blåser bubblor
Lena Zavaroni

Lena Zavaroni (1963-1999) var en brittisk barnstjärna som slog igenom med dunder och brak 1974, då hon framförde låten Ma, he’s making eyes at me i Opportunity Knocks, en tevesänd talangjakt. Hennes 124 cm korta kropp rymde en kraftfull röst och hon vann samma tävling fem veckor i rad. När låten släpptes på singel nådde den omedelbart åttonde plats på listan.

Zavaroni åkte snart till USA för att uppträda tillsammans med Frank Sinatra ("She’s good, very good"). I Los Angeles framträdde hon med Liza Minelli och hon sjöng för president Gerald Ford i Vita huset. Som 15-åring hade hon sin egen teveshow; Lena Zavaroni and Her Music.

Lena Zavaroni växte upp i skotska Rothesay on Bute, där pappan hade ett litet fish’n’chips-ställe. På kvällarna brukade pappan underhålla gästerna med dragspelskomp till hustruns sång. En släkting, som hade sett Lena sjunga tillsammans med mamman, tog kontakt med producenten Tommy Scott, som i sin tur tipsade Philip Solomon, en manager med vana att lansera barnartister. Solomon tog Zavaroni till London och ordnade henne en plats i Opportunity Knocks. Senare berättade hon:

"Everything changed so quickly. I had never seen lifts or escalators or traffic lights".

Tyvärr så kom nog Zavaronis genombrott litet för tidigt och häftigt; i 22 år kämpade hon med anorexia, en sjukdom som kom att – indirekt – kosta henne livet.

"When they tried to fit me into those costumes," berättade hon, "they would talk about my weight. I was a plump little girl and I was also developing into a woman. I only became fanatical about not eating when the pressure became too much."

1987 gav hon upp underhållningsbranschen för gott. Hon avled 1 oktober 1999.

Lena Zavaronis diskografi

  • Ma! 1974
  • If my friends could see me now, 1974
  • Presenting Lena Zavaroni, 1977
  • Songs are such good things, 1978
  • Lena Zavaroni and her music, 1979
  • Hold tight it’s Lena, 1982

Samtliga LP-skivor. Eventuellt finns även "Results", "Personality" och "Hits from BBC and Alaska records 1".