I samband med ett annat evenemang (som för övrigt handlade om kultur som gör en magsjuk) råkade jag vara på Åland helgen innan allas vår Sixten Jansson uppträdde på Sunkits jubileum. I ett anfall av för mig otypisk drifttighet ansökte jag därför om audiens hos denne numera 68-årige allkonstnär. Den matematiske inser att Sixten skulle vara årsbarn med studentrevolten ifall denna varit född 1940.
När jag kom till Åland, och när dimmorna av elefantöl väl lättat, kunde jag notera att Sixten Jansson är världsberömd på hela ön. Det är en anspråkslös, vänlig man som ett par dagar innan öppnat en konstutställning, där han bland annat målade kaniner (det måste vara svårt med tanke på hur de hoppar och springer), och om det hade det stått en helsida i tidningen. Alla på land känner till Sixten. Han jobbar dagligdags egentligen i en second handbutik, men det är som konstnär och musiker han är mest känd.
– Jag har nog det konstnärliga i generna säger Sixten, även om det är bisysslor. Det där med musiken startade på 60-talet. Det var fullt med Beatles-inspirerade band, även på Åland. Jan kände någon i ett åländskt band som hette Hitchhikers och var väl litet hangaround där. När jag såg att de kunde spela, tänkte jag att det kunde jag också göra. Den första versionen av Don’t Stop the Music skrev jag då.
Sedan hände inte saker slag i slag.
– Jag skrev den låten en gång till, i något annan version, när det var en talangjakt på Åland 1980. Jag vann inte men den spelades i radio. Sedan gick jag upp till radiostationen och fick veta att jag kunde köpa en kopia av bandet med programmet för 50 mark. Med det gick jag till skivbolagen.. Elektra var inte intresserade, men EMI ville ge ut det. De var så heta att de tog min demotejp och gav ut den som A-sida, och som B-sida fick jag skriva ihop något snabbt..
Sixten Jansson har skrivit ett 20-tal låtar, som räckt till ett par CD-skivor. Vi har även den stora hiten Sjung hej allihopa.
– Fast jag har nog skrivit fler, men hunnit glömma bort några. Och det är synd för en del av dem var kanske bra.
När det för en tid sedan kom ut en samlingsskiva med åländsk 60-talspop hette den mycket riktigt Don’t Stop the Music. Sixten brukar uppträda på åländska musikfestivalet, spelas i finlandssvenska radio (har legat på ’Vegatoppen’-listan) och har fått erbjudande om att sjunga i kyrkan.
Av Ahrvid Engholm